Vedhuggargänget

Efter två helfulla dagar med vedhuggning så kan jag tala om att det är inte många millimeter av min kropp som inte är helt slut. Dör lite varje gång jag ska lyfta en arm.

Men så jävla värt, vintern är räddad!



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Frida

Blogg om hästar, träning och vardag

RSS 2.0