Fredag bestod av försök till pluggande, och tjaa, delvis kan man säga att jag klarade det. Vid kl 16 blev jag hämtad av en Evve och en Madde och vi for till fyrishov för ett bowlingbesök. Sofie och Milla träffades där. Efter att ha förlorat(?) så var det bara att fara upp på stan för att sedan käka på Pinoccio, mums. Haha min förvandling från Tott till Håkan Hellström-bög till rutiga-jeans-är-min-stil-yeah hemma hos Ekman behövs egentligen inte nämnas, men kul hade vi, höhö!

Lördagen började faktiskt inge bra, nu har mitt minne gjort sig påmint och jag kommer faktiskt inte ihåg varför mungiporna gick neråt, men det gjorde dom. Jobbade iaf, sedan ridning på min man för att därefter fix och sedan till Tunabackar/Svartbäcken. Eftersom Kattis är buss-tidtabell-kvinnan så kom hon och Ida nästan en timme försent, och när jag fick besked om vilken tid dom skulle anlända beslöt jag mig för att ta första steget i egna händer(eh ja, eller första steget ensam) och gick till Petter och Micke själv. Med tanke på att jag hade ingen aning om vilka dessa två var så var det lite myror i knäna, men det gick prima, jag trivdes helt enkelt. Sedan anslöt sig folket och ja, när meningen "nej nu är jag för nykter för det här" behövdes morgonen efter så anser jag att det är ett gaanska tydligt budskap. Men faktiskt, jag hade kul.

Söndagen började med uppvaknande efter 3 timmars sömn (och nej, fråga inte varför jag vaknade helt självmant halv 7) för att därefter taskigt nog börja mina försök med att få liv i dom andra dödsoffren. Lyckades till slut och då blev det promenad för mig och Ida till Kvarntorget 3 för att jag därefter fortsatta min resa ensam, ända till Salabacke. Och nej, jag gör nog inte om den vägen med fötter i högklackat en söndagsmorgon igen.

Bye

(Åh btw, jag fick mvg på trafikkunskapskursen, yes jag är glad)

Haha jag lyckades somna halv 9 igår. HALV 9 ?! Yes, jag kände mig lyckad. Men Robin förstörde lyckan(nja, lite glad blev jag nog) genom att ringa 20 min senare. Som vanligt har jag inget minne av hur jag tog mig till fönstret där mobilen ligger, ingen aning hur jag svarade. Vaknade till nångång när jag mummlade; "Jag tror jag sover.." Sedan hörde jag Robins huvudsakliga orsak till att han ringde; tala om att han skulle komma runt 10. Sedan damp jag ner i sängen och ja, igen aning om hur många hundradelar det tog att somna, men inte var det många.

Mina första ord imorse var; "Åh är du här ?!" (läs det mummligt, för det var på det sättet det kom ur min mun). Tog nån minut innan jag kopplade samtalet  från igår till att kl var 5 på morgonen och att det var ett antal timmar sen han hade placerat sig i sängen.

Hahah ja inte är jag nån glödlampa när jag är trött inte..

Bye

Har vart fullt upp hela veckan, därför inget skrivande i bloggen, sry.

Trots att en hel vecka har gått har jag inte ett enda intressant ämne att ta upp. Matteprovet gick sådär, likaså med trafikkunskaps provet idag. Är totalt slutkörd, orkar verkligen inte mer teori nu. Egentligen orkar jag inte jobba på sportlovet, men nu är så fallet att jag ska göra det ändå.

Igår var det alla <3 dag och antagligen har jag tröttnat på kärlek? Haha nej men jag kände inget som helst behov av att "fira" den dagen. Jag ska väl inte behöva en speciell dag för att visa mina älskade att dom är värdefulla? Självklart tycker jag också det är gulligt att få en ros, nalle och extra kärlek. Men att få det på 14 februari känns ändå på något sätt falskt, att personen i fråga känner sig tvingad att ge något respektive göra något speciellt med sin partner. Nej, då uppskattar jag faktiskt att få dom där sakerna en helt vanlig vardag när som helst på året. Men jag vet inte, det kanske är jag som är konstig..

Jag tänkte börja skriva ordet "plötsligt" men insåg att det skulle vara ett felaktigt uttryck av mig. Det jag nämligen försöker säga är att jag konstant är trött nu förtiden, oavsett antal sömntimmar. Och nej, det är inte jag som lider av det, utan mina nära.
Robin får ett "godnatt älskling" på kvällen och "mm hörs senare, pusshej" på morgonen, det är i princip våra konversationer.
Zebbe får halvdanna uteritter, kärleken är ofattbart enorm men orken hindrar mig att glädjas åt hans energiryck.
I och med att orken brister hittar jag heller inte (letar helt enkelt inte tillräckligt) dom tomma utrymmerna som är till att utfyllas med vänner.

Jag känner mig verkligen som en dålig människa, men snälla förlåt mig. Ni är mina ädelstenar i min guldgruva, men eftersom jag inte är någon ädelstensmästare inser jag nog inte erat värde (men jag har hört nån viska att ni är värda mer än vad ädelstenarna visar, mer än vad jorden någonsin kan uttrycka, det var ni som skapade ordet bäst). Men jag ska bli expert på ädelstenar, jag ska! Och trotts att jag värdesätter er högt, gör jag det nog inte tillräckligt. Men tack för att ni står ut, det betyder.

Bye

Appropå i lördags.. VEM I SVERIGE ÄR SÅ SJUK ATT RÖSTA PÅ DET DÄR GUBBÄKLET?! Förlåt, men för det första var inte ens låten bra, bara upprepande heela tiden. För det andra är han en kaxig skitstövel, och i och med att han kom vidare till Globen ändrades inte hans attityd till det bättre direkt, snarare mottsattsen. För det tredje så är han helt enkelt vidrig. Med det menar jag inte att man måste vara snygg och ung för att vara bra, men slå ihop dom där 3 punkterna och vad får vi? Ett brölande, äkligt, stroppigt slem-monster.
I och för sig bryr jag mig väl egentligen inte så himla mycket om melodifestivalen, men kan ändå inte låta bli och undra vilka tappade människor som röstade.

Dagen startade med panikkänslor. Vart    är     min    mobil? Letade genom Robins rum och min jacka ca 3462 ggr, för att därefter ta hemtelefonen och ringa till den. Piiiip, knaster knaster knaster. Och exakt vad menas med det?! Mobilen var inte avstängd men inte på? Lät som att någon svarade utan att säga något. USCH ! Men jag fann ett svar på mitt mysterium och mobilen är nu i säkra händer(förhoppningsvis?).

Måste också tillägga att jag och Robin sov gudomligt med nya täcket.

Bye

Ja men visst är det  vårkänslor när man nyser på grund av solen !



På dom där 20 minutrarna det tar att gå till skolan från Robin så hinner jag ha många tankar snurrandes i huvudet. En tanke som for upp idag var ; tänk vad mysigt att ha en pojkvän som går i skolan! Ja men erkänn, visst låter det sjukt!? Alla vill ha äldre killar, och jag går och längtar efetr en skolpojke(observera inte någon speciell person). Men att gå upp samma tid på morgonen, att vara så där morgontrötta på det där sättet man bara kan vara när man vet att man ska till skolan, gå hand i hand utan några ord (för att man är för trött för att prata), undantag vissa dagar när man vaknat extra tidigt för att därefter ha morgonsex, då man är så där pigg att man har miljoner saker att prata om. Den där pussen innan man går till varsitt klassrum, åhh.. Ja, jag saknar det. Och ja, antagligen är min längtan efter en skolpojke (usch vad peddo det låter) ett säkert tecken på min 18-årskris. Hualigen !

Bye

Idag ska jag och Ida börja på ragga (dansen ragga, inget annat). Ska bli riktigt roligt, och jag återkommer med rapport om hur det gick, höhö. Antagligen kommer vi stå och skratta i en timme, och tjaa, man bränner ju fett på det sätter också..




Min man klipptes i tisdags,
 
        


nu är bara frågan när nästa karl ska göra det..

               

(Som förövrigt ser ut som ett troll / en groda)


Bye

Tack och lov att jag inte litade på min mamma idag. Då hade dagen slutat i djupa tårar(öh om tårar ens kan vara djupa?). För jag tog helt och hållet för givet att hon hade köpt semlor tills idag, men som tur var (tack gud) så ringde jag och frågade, och NEJ hon jobbade och hade inte köpt. Panikringde till pappsen och han började högt fundera på vart han skulle köpa dom. Köp dom var du vill svarade jag och tänkte precis säga hej och lägga på när han bara fortsatte sin egna diskution. Suck, vad gör man.

Och jag kan faktiskt stolt säga att det kommer bli min första semla i år, jag har alltså hållt mig till den rätta dagen och inte tjuvstartat! Visst är det lite duktigt ändå, jag menar.. Så tidigt som dom säljer ut semlor och gör reklam så är det ju inte ett plus med min största svaghet; söt-suget.

Bye

Oj, har haft fullt upp hela helgen så har tyvärr inte hunnit skrivit något här.

Men helgen startade härligt med tjejkväll hos Emelie. Skojskoj tjejer , det var verkligen precis det jag behövde. Fikade lite chokladkaka till Idas ära, sedan slank nån snapps och ett antal red russian ner i en törstig hals. Golvet fylldes med dans och nånstans där i mitten blev Emelie bortrövad i en bil(volvo om jag inte minns fel). Efter många obesvarade telefonsamtal återfanns tösen i fullt tillstånd (tvåtydligt budskap där).
När vi sedan tog sista bussen (tyvärr redan vid 23-tiden) så möttes Johnny, Simon och Frida vid stationen efter en kisspaus bredvid en snubbe. Haha kanske lite till överdrift där, men vad fan.
Lördagen sveptes förbi i ett nafs tack vare jobb + Zebbe-time. Söndagen startade även den med jobb och därefter åter igen Zebbe(den dagen min man försvinner kommer jag bokstavligen gråta mig till döds). Men denna kväll övningskörde jag till Ida för att ge henne en grattis-på-18-års-dagen-kram. Tänka sig, min bästis har blivit stor nu.

Bye