Och det hinner gå en halv sekund innan jag förstår vad jag precis har känt, den där värmen jag för länge sedan lärde mig tolka. Det går en halv sekund innan klumpen i hjärtat infinner sig, den där uppgivna tyngden som blir värre för varje gång. Det går en halv sekund innan jag förstår att det spelar ingen roll vad jag gör, det blir fel i varje fall. Det hinner gå en halv sekund innan jag förstår att det lilla vi byggt upp har rasat - igen

Grabbarna har nu klarat av GGN - Gotland Grand national. Micke och Jeppe körde 4 varv och Johan tog sig runt 5. Grym prestation av alla tre, speciellt eftersom det var deras första år. Och som det låter var det inte den sista, dom hade sjukt kul. Solen sken och allt var en häftig upplevelse även för mig och Thea.

Vi var och tittade på starten och jäklar vad mäktigt det var! Alla varmkör och precis innan start stänger dom av - knäpptyst. Sen går starten och det var ett brutalt dån som ljöd samtidigt som hundratals crossar kör förbi. Aa kan inte säga annat än fan vad coolt, måste upplevas!
Bussen var seg tillbaka till depån/tankslingan så vi hann lagom tillbaka till en virrig Jeppe som ville ha mer soppa. Sen stod vi där, Thea och jag, vilsna och mest i vägen. Stressen var hög med nya ekipage som hela tiden kom och försvann lika fort. Depåpersonalen var grymt effektiva och skitduktiga, så vi kände oss rätt så överflödiga. Men hjälpte iaf till att tanka och gav nya handskar/glasögon.
Inget var som jag hade tänkt mig och hann inte vara ute i spåret och titta men det var ändå en rolig dag. När tre lerhögar hade kommit i mål så gick vi till "hästskon" och tittade på eliten, haha sjukt lerigt! Fick en glimt av brorsan också.

Sitter nu i bilen på väg hem och saknar våra kissar och min säng. Borta bra OCH hemma bäst.

Allt inproppat och vi är på väg, status just nu: i bilen i kön till båten