Den tappra skaran bestående av mig, Camilla, Clara, Sandrine och Isabelle begav sig till ridhuset. Vi såg mer ut som fem snögubbar än hästar med ryttare.


Det blev ett ganska hårt pass för en otränad Hoffe. Tränade lite spårning, resten blev mest ett svammel av olika sidförande rörelser. Kände att det blev ett ganska ostrukturerat ridpass, red mest i vägen eller in i folk. Men tror att poffen blev någorlunda genomjobbad, han kommer nog känna av träningsvärk imorgon i dom förlorade musklerna iaf.


Jag vet i varje fall någon som skulle behöva rida för instruktör, snarast. Så lätt det är att tappa ridningen utan någon som står och påminner om detaljerna. Ridlärare är ovärderliga!