I söndags fick vi nå ryck och jobbade som tokar på carporten i några timmar, flöt på jättebra och inget tjafs. I vanliga fall surar jag ihop över nåt och är på tvären. När vi funderade över efteråt varför det gick så bra just den dagen kom vi fram till att vi knappt hade pratat med varandra; jag sågade panelen och Micke spikade upp. Så, låter vi bli att prata så jobbar vi bra ihop! Ja, tiga är guld sa någon..