Något är bättre än inget

Jag kallar det väl inte träning direkt när man springer knappt en gång var fjortonde dag, men någon gång är det ju just den gången som är den första av den regelbundna, vardagliga träningen jag vill ha. Så, just därför tänker jag envisas med att säga; nu, NU jävlar har jag kommit igång! Långsamt, men ändå, kommit igång. Håll tummarna för att just idag var först turen på resten av mitt aktiva träningsliv. Harkel..



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Frida

Blogg om hästar, träning och vardag

RSS 2.0