Haha ja vilken dag! Jag kan faktiskt inte annat än skratta, för visst är det härligt? Inte överdrivet härligt, för trots allt är det en aning jobbigt, men ändå så är det härligt (hmm, knepigt?).
Men när Alex försöker hänga ut genom bilfönstret för att överhuvudtaget se vägen,
när Matte hoppar in i bakluckan för att det är outhärdligt att gå i stormen,
när man ser ut som en snögubbe efter bara 1 minut utomhus,
när man har hållt sig på benen hela dagen,
när man får plumsa i snö upp till magen,
ja, kan man annat än skratta?!







Kalla kramar