Så var man tillbaka till kära Stenhagen skolan och Ncc igen. Jag kan väl inte riktigt påstå att det började bra, hade nämligen planerat att starta med klippning av dom enorma ytorna som hade blivit djungel efter min semestervecka, men när gräsklipparen låter blubb blubb blubb blubb och sen dör kl halv 7 på morgonen undrade jag faktiskt varför jag bara tog en vecka ledigt. Efter samtal hit och dit och besök av pappsen var det bara att inse att jag hade en dag framför mig med ogräsplockning, jippi! Men, det skulle ju också göras, blev bara lite omvänd ordning av det. När jag äntligen fick tag på Larsson fick jag klartecken att åka till Såma och hämta ut den lagade klipparen. Och vipps, dit for jag och fick en hel klippare tillbaka.

Dagens ljusa händelse (förutom ridturen på Zebbsen efter en veckas upphåll) var ett möte med en väldigt väldigt snäll gubbe. Efter att ha gått ut ur butiken med ett leende och en hel klippare så insåg jag plötsligen att min bil måste ha krympt. Hur tusan skulle jag få in den enorma klipparen (som måsta ha vuxit så fort den fick syn på min kära mazda) i backluckan? Men, som en ängel från dom mörka molnen på himlen, hör jag orden "Ska jag hjälpa dig att få in den?" Efter lite pyssel fram och tillbaka så fick jag och den snälla gubben (undrar om han är släkt med jultomten?) in gräsklipparen i bilen. Så du okända, TACK !

Bye

(Ps. Hade tänkt berätta om semesterveckan, man kände att jag var alldeles för trött för den uppsatsen just nu, så den kommer en annan dag. Ds.)