Ja, vilken julafton, om man nu kan kalla det de. Det enda som var lyckat var väl morgonen? Då alla kom, förutom Addes familj, och åt tomtegröt, drack te och hade det allmänt mysigt. Och att vakna bredvid Robin var inte helt fel det heller, om än lite konstig julkänsla.

Sedan efter lite mys med Robin så for Syster och jag och tog in ridskolans hästar, för att därefter åka hem för dusch+fix. Men när det var dags att sätta sig vid julbordet hade jag inte alls hunger eller lust. Tittade på maten, tog några sillbitar och kände att där tog det stopp. Efter några tillkämpade minutrar gick jag upp och la mig i soffan för att vänta på Kalle Anka och hans vänner. Där förstördes första julkänslan, att inte sitta och äta massa mat med familjen.

Sen när äntligen Kalle Anka började så somnade jag ganska snart, och vaknade något yrvaken vid 6-tiden. Huvudet dunkade och magen knep, men gick ner för att kolla hur läget var. Och det var tyst.Tyst?! På julafton i vårat hus? Där kom andra jul-felet. La mig i en av sofforna i vardagsrummet i min nya Morgonrock, rågosig om ni undrade, för att ligga och tycka synd om mig själv.

Vid 7-tiden kom Tobbe och hans familj och jag orkade verkligen inte vara jul-glad. Men det blev åtminstone lite liv i huset när barnen kom. Sedan upptäcktes det att Pappa var magsjuk, Tobbe likaså, Hanna på g och jag kände hoppet försvinna att jag bara var "lite seg". Där var tredje jul-felet. Sjuk?! Är sånt ens lagligt på julafton?
Så när Tomten kom var jag inte alls på hugget, men julklappar fick jag, trots att jag inte ens orkade glädja mig åt dom. Om jag inte kände mig värdelös innan, så gjorde jag det då.

När alla klappar var öppna och Tobbe&co hade åkt hem så gav jag upp, tog närmsta hink, sa go´natt och gick och lade mig. Klockan var 9. Där kom fjärde jul-felet. Hade ju inte ens tagit jul-kvälls-fikat. Där försvann all hopp om att det skulle vara ens en liten gnutta julkänsla den 24 i år. Så Hey jul 2008, du är efterlängtad.