25 Februari - Helgen överstökad
Lördagen började faktiskt inge bra, nu har mitt minne gjort sig påmint och jag kommer faktiskt inte ihåg varför mungiporna gick neråt, men det gjorde dom. Jobbade iaf, sedan ridning på min man för att därefter fix och sedan till Tunabackar/Svartbäcken. Eftersom Kattis är buss-tidtabell-kvinnan så kom hon och Ida nästan en timme försent, och när jag fick besked om vilken tid dom skulle anlända beslöt jag mig för att ta första steget i egna händer(eh ja, eller första steget ensam) och gick till Petter och Micke själv. Med tanke på att jag hade ingen aning om vilka dessa två var så var det lite myror i knäna, men det gick prima, jag trivdes helt enkelt. Sedan anslöt sig folket och ja, när meningen "nej nu är jag för nykter för det här" behövdes morgonen efter så anser jag att det är ett gaanska tydligt budskap. Men faktiskt, jag hade kul.
Söndagen började med uppvaknande efter 3 timmars sömn (och nej, fråga inte varför jag vaknade helt självmant halv 7) för att därefter taskigt nog börja mina försök med att få liv i dom andra dödsoffren. Lyckades till slut och då blev det promenad för mig och Ida till Kvarntorget 3 för att jag därefter fortsatta min resa ensam, ända till Salabacke. Och nej, jag gör nog inte om den vägen med fötter i högklackat en söndagsmorgon igen.
Bye
(Åh btw, jag fick mvg på trafikkunskapskursen, yes jag är glad)
22 Februari - Vardagsdepp
20 Februari - Sömnigt oförstående
Mina första ord imorse var; "Åh är du här ?!" (läs det mummligt, för det var på det sättet det kom ur min mun). Tog nån minut innan jag kopplade samtalet från igår till att kl var 5 på morgonen och att det var ett antal timmar sen han hade placerat sig i sängen.
Hahah ja inte är jag nån glödlampa när jag är trött inte..
Bye
18 Februari - Sportlov
Sportlovet började idag, därmer alltså en veckas arbete hos brorsan(Skuttunge m&b). La stuprör och dränering, tanken var även att singla grundet, men ack, inte lätt när materialet tar slut. Trotts att vi även fick lägga rör, fylla igen och sätta brunn i diket som går längs tomten så blev det mycket överflödig tid då jag och Gränby fick rulla tummarna, eller i mitt fall ta fram all krafft jag hade för att inte låta ögonlocken falla ihop.
I lördags var det firande av Jakob som fyllde 20 hela år. Detta skedde hemma hos honom med folk jag både kände och tvärtom. Jag hade supertrevligt, och ser gärna en repris på detta.
Återigen får jag kämpa emot att mina ögonlock envisas med att tycka om tyngdlagen, därigenom slog tanken mig att jag borde gå och lägga mig så att jag åtminstone får 7-8 timmars sömn. Annars kommer denna vecka bli en lång mardröm..
Bye
15 Februari - Kärlek
Trots att en hel vecka har gått har jag inte ett enda intressant ämne att ta upp. Matteprovet gick sådär, likaså med trafikkunskaps provet idag. Är totalt slutkörd, orkar verkligen inte mer teori nu. Egentligen orkar jag inte jobba på sportlovet, men nu är så fallet att jag ska göra det ändå.
Igår var det alla <3 dag och antagligen har jag tröttnat på kärlek? Haha nej men jag kände inget som helst behov av att "fira" den dagen. Jag ska väl inte behöva en speciell dag för att visa mina älskade att dom är värdefulla? Självklart tycker jag också det är gulligt att få en ros, nalle och extra kärlek. Men att få det på 14 februari känns ändå på något sätt falskt, att personen i fråga känner sig tvingad att ge något respektive göra något speciellt med sin partner. Nej, då uppskattar jag faktiskt att få dom där sakerna en helt vanlig vardag när som helst på året. Men jag vet inte, det kanske är jag som är konstig..
Jag tänkte börja skriva ordet "plötsligt" men insåg att det skulle vara ett felaktigt uttryck av mig. Det jag nämligen försöker säga är att jag konstant är trött nu förtiden, oavsett antal sömntimmar. Och nej, det är inte jag som lider av det, utan mina nära.
Robin får ett "godnatt älskling" på kvällen och "mm hörs senare, pusshej" på morgonen, det är i princip våra konversationer.
Zebbe får halvdanna uteritter, kärleken är ofattbart enorm men orken hindrar mig att glädjas åt hans energiryck.
I och med att orken brister hittar jag heller inte (letar helt enkelt inte tillräckligt) dom tomma utrymmerna som är till att utfyllas med vänner.
Jag känner mig verkligen som en dålig människa, men snälla förlåt mig. Ni är mina ädelstenar i min guldgruva, men eftersom jag inte är någon ädelstensmästare inser jag nog inte erat värde (men jag har hört nån viska att ni är värda mer än vad ädelstenarna visar, mer än vad jorden någonsin kan uttrycka, det var ni som skapade ordet bäst). Men jag ska bli expert på ädelstenar, jag ska! Och trotts att jag värdesätter er högt, gör jag det nog inte tillräckligt. Men tack för att ni står ut, det betyder.
Bye
11 Februari - Mysterium
I och för sig bryr jag mig väl egentligen inte så himla mycket om melodifestivalen, men kan ändå inte låta bli och undra vilka tappade människor som röstade.
Dagen startade med panikkänslor. Vart är min mobil? Letade genom Robins rum och min jacka ca 3462 ggr, för att därefter ta hemtelefonen och ringa till den. Piiiip, knaster knaster knaster. Och exakt vad menas med det?! Mobilen var inte avstängd men inte på? Lät som att någon svarade utan att säga något. USCH ! Men jag fann ett svar på mitt mysterium och mobilen är nu i säkra händer(förhoppningsvis?).
Måste också tillägga att jag och Robin sov gudomligt med nya täcket.
Bye
8 Februari - sol
På dom där 20 minutrarna det tar att gå till skolan från Robin så hinner jag ha många tankar snurrandes i huvudet. En tanke som for upp idag var ; tänk vad mysigt att ha en pojkvän som går i skolan! Ja men erkänn, visst låter det sjukt!? Alla vill ha äldre killar, och jag går och längtar efetr en skolpojke(observera inte någon speciell person). Men att gå upp samma tid på morgonen, att vara så där morgontrötta på det där sättet man bara kan vara när man vet att man ska till skolan, gå hand i hand utan några ord (för att man är för trött för att prata), undantag vissa dagar när man vaknat extra tidigt för att därefter ha morgonsex, då man är så där pigg att man har miljoner saker att prata om. Den där pussen innan man går till varsitt klassrum, åhh.. Ja, jag saknar det. Och ja, antagligen är min längtan efter en skolpojke (usch vad peddo det låter) ett säkert tecken på min 18-årskris. Hualigen !
Bye
7 februari - klippt
Min man klipptes i tisdags,

nu är bara frågan när nästa karl ska göra det..

(Som förövrigt ser ut som ett troll / en groda)
Bye
5 Februari - Fetti
Och jag kan faktiskt stolt säga att det kommer bli min första semla i år, jag har alltså hållt mig till den rätta dagen och inte tjuvstartat! Visst är det lite duktigt ändå, jag menar.. Så tidigt som dom säljer ut semlor och gör reklam så är det ju inte ett plus med min största svaghet; söt-suget.
Bye
4 Februari - Helgen
Men helgen startade härligt med tjejkväll hos Emelie. Skojskoj tjejer , det var verkligen precis det jag behövde. Fikade lite chokladkaka till Idas ära, sedan slank nån snapps och ett antal red russian ner i en törstig hals. Golvet fylldes med dans och nånstans där i mitten blev Emelie bortrövad i en bil(volvo om jag inte minns fel). Efter många obesvarade telefonsamtal återfanns tösen i fullt tillstånd (tvåtydligt budskap där).
När vi sedan tog sista bussen (tyvärr redan vid 23-tiden) så möttes Johnny, Simon och Frida vid stationen efter en kisspaus bredvid en snubbe. Haha kanske lite till överdrift där, men vad fan.
Lördagen sveptes förbi i ett nafs tack vare jobb + Zebbe-time. Söndagen startade även den med jobb och därefter åter igen Zebbe(den dagen min man försvinner kommer jag bokstavligen gråta mig till döds). Men denna kväll övningskörde jag till Ida för att ge henne en grattis-på-18-års-dagen-kram. Tänka sig, min bästis har blivit stor nu.
Bye